Barbet

barbet

Användningsområde

Ursprungligen användes rasen till fågeljakt, både som stötande i tät vass och som apportör. Det är en samarbetsvillig, arbetande ras som går att ha till jakt och till det flesta hundsporter.

FCI-Klassifikation

Grupp 8, sektion 3 med arbetsprov

Uppförande/karaktär

Rasen ska vara balanserad. Den är mycket fäst vid sin familj, mycket sällskaplig och anpassningsbar, vilket gör den till en lugn och trygg hund i nya miljöer.

http://www.skk.se/hundraser/barbet/

 

Användningsområde

Ursprungligen användes rasen till fågeljakt, både som stötande i tät vass och som apportör. Det är en samarbetsvillig, arbetande ras som går att ha till jakt och till det flesta hundsporter.

Hälsa

Avelsrådet rekommenderar röntgen av höfter och armbågar (HD och ED) efter ett års ålder samt ögonundersökning.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen ska vara balanserad. Den är mycket fäst vid sin familj, mycket sällskaplig och anpassningsbar, vilket gör den till en lugn och trygg hund i nya miljöer.

Storlek och utseende

Mankhöjd för hanar är 58–65 cm och tikar 53–61 cm. En medelstor hund med normala proportioner. Den karaktäristiska tjocka, ulliga pälsen skyddar mot kyla och fukt. På hakan bildar pälsen skägg. Den är enfärgat svart, grå, leverbrun, fawn, sandfärgad, vit eller vit med mer eller mindre fläckighet. Alla nyanser av fawn och sandfärgat är godkända enligt rasstandarden men nyansen ska helst vara enhetlig på hela kroppen.

Pälsvård

Rasen kräver regelbunden borstning. Eftersom den inte fäller, måste de döda håren borstas ur. Periodvis tovar pälsen extra mycket, till exempel vid byte från valp- och unghundspäls och när pälsen blir lång. Det finns olika typer av pälsstruktur; vågig/storlockig och krullig. Pälsen behöver klippas en till två gånger om året.

Övrigt

Besök gärna rasklubbens webbplats för mer information.

Källa: http://www.skk.se/hundraser/barbet/

 

 

Historik

Barbet är en mycket gammal ras som var vanligt förekommande i Frankrike. Den finns beskriven i litteratur från 1500-talet och framåt. Ursprungligen användes rasen till fågeljakt och då inte enbart som apportör. Den var inte rädd för kyla, utan arbetade i vatten oavsett väderlek och årstid. Den sökte och stötte upp vilt, vilket gömde sig i vattenvegetationen och apporterade det skjutna bytet till sin förare. Rasen användes även som ahttp://www.skk.se/hundraser/barbet/pporterande hund av den franska flottan. Namnet barbet kommer från det franska ordet barbe (skägg).

Barbet sägs vara ursprunget till många olika raser idag, bl.a. Pudeln, Portugisiska Vatten Hunden och Amerikanska Vatten Spanieln osv. Information om dess egentliga ursprung är tyvärr förlorat i historien. Rasen är väldigt lite känd utanför Frankrike.

Källa:

Huvud Pälsen på huvudet skall hänga ner mot nosryggen. Skägget skall vara långt och rikligt. Den mycket rikliga mustaschen skall täcka hela nospartiet.

Skallparti Skallpartiet skall vara runt och brett.

Stop Stopet skall vara markerat.

Nostryffel Nostryffeln skall vara bred, ha väl öppna näsborrar och vara svart eller leverbrun beroende på pälsfärg.

Nosparti Nospartiet skall vara tydligt kvadratiskt, brett och kort. Läpparna skall vara tjocka och pigmenterade. De skall vara helt täckta av lång päls. Läppkanterna skall vara svarta eller leverbruna.

Ögon Ögonen skall vara runda och helst mörkbruna. Ögonkanterna skall vara svarta eller leverbruna.

Öron Öronen skall vara lågt ansatta (i höjd med ögonen eller något lägre). De skall vara långa, flata, breda och klädda med lång päls som bildar långa testar.

Öron Öronen skall nå nedanför mungiporna. När öronen förs mot nostryffeln skall de nå förbi denna med minst 5 cm (med päls).

Hals Halsen skall vara kort och stark.

(Kropp) Överlinje Överlinjen skall vara mycket fast.

Rygg Ryggen skall vara stark.

Ländparti Ländpartiet skall vara välvt, kort och starkt.

Kors Korset skall vara avrundat sett i profil och utgöra en harmonisk förlängning av ländlinjen.

Bröstkorg Bröstkorgen skall vara bred, väl utvecklad, djup och nå till armbågarna och ha välvda, men inte tunnformade, revben.

Svans Svansen skall bäras något höjd och nå ovanför rygglinjen när hunden är i rörelse. Den skall vara lågt ansatt och ha en svag krok i spetsen.

(Extremiteter)

Skulderblad Skulderbladen skall vara snedställda. Vinkeln mellan skulderblad och överarm skall vara 110-115 grader.

Överarm Överarmarna skall vara starka och väl musklade.

Underarm Underarmarna skall vara raka med stark benstomme. De skall vara parallellt ställda och fullständigt täckta med lång päls.

Framtassar Framtassarna skall vara runda, breda och täckta med päls.

Lårben Lårbenen skall vara lätt snedställda och väl musklade.

Hasor Hasorna skall vara lågt ansatta och väl vinklade.

Mellanfötter Mellanfötterna skall vara parallellt ställda.

Baktassar Baktassar, som framtassar.

Hud Huden skall vara tämligen tjock.

(Päls) Pälsstruktur Pälsen skall vara ullig och krullig och den kan bilda långa testar. Den rikliga pälsen skall i naturligt skick täcka hela kroppen. Pälsen är ett av rasens viktigaste karaktäristika. Pälsen får klippas så att den blir lättskött och ändamålsenlig för arbetsuppgiften.

Färg Enfärgat svart, grå, leverbrun, fawn, sandfärgad, vit eller vit med mer eller mindre fläckighet. Alla nyanser av fawn och sandfärgat accepteras men nyansen skall helst vara enhetlig på hela kroppen.

(Storlek/vikt) Mankhöjd Hanhundar: 58-65 cm Tikar: 53-61 cm

Avvikelse på +/- 1 cm tolereras.

Fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. – tunt och smalt huvud; tunt och alltför långt nosparti; tunna läppar – över-eller underbett; sned käke – ljusa ögon – högt ansatta öron (över ögonhöjd); tunna, korta eller smala öron – tunn hals – konkav rygglinje – långt och klent ländparti – smalt kors – smal bröstkorg – högt ansatt svans; svans som bärs tillbakaböjd över ryggen, rullad eller placerad tätt på korset eller länden; svanslöshet; stubbsvans – raka skuldror – tunna överarmar – underarmar med klen benstomme; dåligt bepälsade underarmar – bakparti: platta lår; raka hasor; dåligt bepälsade bakben; sporrar på bakbenen – tunna och smala tassar; dåligt bepälsade tassar – tunn hud – päls som är kort, sträv, ej ullig eller ej lockig – färg: alla andra pälsfärger än de som nämns i standarden

Diskvalificerande fel aggressivitet eller skygghet.

Nota bene Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Källa: http://kennet.skk.se/rasinfo/pdf/FCI105.pdf